Lyssnar och är glad

"Alice stod kvar och tittade ner mot bilparkeringen. Om hon hoppade skulle hon dö och då skulle allt vara över och tystnaden kanske skulle ge sig iväg någon annanstans.
Det var första gången hon tänkte så."

Alice pappa är ofta tyst, och när han är tyst vågar ingen annan prata. Hans dåliga humör hänger som en våt filt över familjen. Alice börjar söka efter sätt att fly från tystnaden, och hon blir snart övertygad om att det är hennes fel att hennes mamma och pappa är så olyckliga.

Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i April".