Dödisgropen

Det finns en sägen på ön - kanske är den sann - om en död man som kom med båten och klev av för egen maskin. Han fortsatte sedan upp till klapperstensfälten och försvann ner i en dödisgrop. Inte nog med det - den som sa sig ha bevittnat hela skeendet påstod sig även ha hamnat i ett moln av tusentals måsar. Och att måsar egentligen bara är de dödas själar, det vet ju vem som helst.

När Per får höra historien om den vandrande döingen blir han genast fascinerad. Det visar sig dock snart att öborna inte gärna pratar om händelsen - man misstänker nämligen att Djävulen haft ett finger med i spelet. Inte kan väl det stämma? Plötsligt börjar Per se en mystisk figur som mycket väl kan stämma in på hin håles beskrivning. Har den onde själv kommit för att hämta honom? Han bär ju trots allt på en brutal hemlighet...