Efter vatten

Jag har ingen egen person, ingen egen kropp. Det mesta hos en person man lånar kan man använda men inte medvetandet; det som är själva grunden i en verklighetsuppfattning. Mellan döden och slutet finns en liten klyfta av ickeexistens, just innan arbetet med återuppståndelsen tar vid. Har man tur behöver man inte stanna här så länge. Jag har ingen egen kropp. Jag är medveten om det. Plågsamt medveten. Trots det är jag fast. I en kropp som inte är min.